George Adamski

April 17, 1891-April 23, 1965

Used with Permission of the Copyright holders (2005-01-29) -
G.A.F. International/Adamski Foundation [gafintl@aol.com] P.O.1722 Vista, CA 92085 U.S.A.

George Adamski (1891-1965), skrev för evigt in sig i tefatshistorien den 20 november 1952, då han enligt egen och sex andra (Alice K. Wells, Lucy Mc Ginnis, Alfred C. Bailey, Betty M. Bailey, Betty Williamson och

George Hunt Williamson) vittnens utsago mötte en människa från en annan planet (Venus).

Mötet som skedde i Desert Center, Kalifornien slogs upp stort av tidningen The Phoenix Gazette den 24 november 1952.

Used with Permission of the Copyright holders (2010-06-08) -
G.A.F. International/Adamski Foundation [gafintl@aol.com] P.O.1722 Vista, CA 92085 U.S.A.

George Adamski skrev sedan om sitt möten med Venusianen tillsammans med Desmond Leslie i boken Flygande Tefat har landat - 1953 (s.ö 1957).

George Adamskis sensationella tefatsfoton i boken blev mycket omdiskuterade. Många betvivlade naturligtvis deras äkthet.

Joseph Mansour, chef för Jetex Model Aircraft trodde efter en granskning av bilderna att tefaten inte var fotograferade modeller utan stora föremål, troligen med en diameter på 9 meter!

'Adamskitefatet' blev sedan fotograferat av Jerrold Baker vid Palomar Gardens, Kalifornien USA den 13 december 1952, Stephan Darbishire i Coniston, England 15 februari 1954 , W.H. Hall i Australien 14 oktober 1954, Howard Menger utanför High Bridge, New Jersey 1956, okänd fotograf 1964 Fritz van Nest Utah USA 21 mars 1968 och av Hugo Vega i Peru 19 oktober 1973. Dessutom filmades ett 'Adamskitefat' ombord på ett flygplan över Lifjeld Norge den 30 juni 1954 och av Mr John Sheets när han var och kampade vid Lost Creek, Kalifornia 1954. Samt av en kvinna anställd vid Amerikanska Staten - Madeline Rodeffer i Silver Springs, en förort till Washington DC den 26 februari 1965.

Adamski själv påstod att han tog över 700 fotografier av UFOs med sitt 6 tumsteleskop (fram till 1953), men bara 18 blev bra nog att publicera.

Moderskepp av undervattenstyp

Used with Permission of the Copyright holders (2005-01-29) -
G.A.F. International/Adamski Foundation [gafintl@aol.com] P.O.1722 Vista, CA 92085 U.S.A.

1955 (s.ö 1958) kom boken Ombord på rymdskepp ut där Adamski beskriver sina fantastiska möten med människor från andra planeter. Även den blev omdiskuterad, men mest för att den liknade hans bok " Pioneers of Space: A trip to the moon, Mars and Venus" (1949).

I ett brev daterat 16 Augusti 1952 till Miss Emma Martinelli skrev Adamski: "I det här brevet har jag med hjälp av analogier förklarat hur man kan fara från en plats till en annan medan den fysiska kroppen är på ett ställe och människan på ett annat. Det är på det sättet jag skrivit den här boken (Pioneers of Space). Jag har verkligen färdats till de platser jag talar om; jag har verkligen talat med de personer jag nämner. För dig kan jag avslöja detta, eftersom ditt brev säger så mycket, men för andra håller jag tyst om det."

Men det var inte det faktum som gjorde att forskaren Thomas Eickhoff ville dra Adamski inför statlig domstol, utan därför att Adamski hade påstått att två vetenskapsmen av rang hade bevittnat en av hans rymdfärder. Det skulle vara ett ypperligt sätt att avslöja Adamski som en bluffmakare. Ett brev skickades till CIA. Eickhoff fick svar från inte mindre än chefen själv - Allen Dulles, (1953-1961) han skrev att CIA till varje pris skulle förhindra en rättegång med alla till buds stående medel därför att maximal sekretess existerar rörande UFO-ärendet.

Adamski hade innan tefatsrörelsen startade i USA grundat Tibets Kungliga Order 1925. Adamski påstod för sina lokala radiolyssnare att han under sin ungdom rest till Tibet flera gånger. Detta ökade naturligtvis intresset för Adamskis filsosofi och han startade sedan en skola under namnet The Royal Order of Tibet

1936 skrev han boken - Wisdom of the Masters of the Far East under namnet Prof G. Adamski. grundade ett kloster vid Laguna Beach samt bodde på Hotel Castle Green , medans han fortsatte med sina lokala radiosändningar bland annat över KFOX och KMPC i Long Beach, Kalifornien.

Glenn Steckling påstår att George Adamski tidigt mötte rymdmänniskor och reste i deras rymdfarkoster. Det skulle vara orsaken till att George Adamski redan på 1940-talet hade skrivit en Science Fiction bok där ett tefat landade och huvudpersonen mötte en rymdmänniska precis som i boken Flygande Tefat har landat - 1953 (s.ö 1957). Inget förlag ville dock publisera boken. Dock blev hans andra Science Fiction bok " Pioneers of Space: A trip to the moon, Mars and Venus" (1949) publiserad i liten upplaga och det var alltså George Adamskis resor i tefaten som låg grund till den boken och inte några astralresor!

DesLes (Desmond Leslie) medförfattare till boken Flygande Tefat har landat - 1953 (s.ö 1957) frågade flera gånger George Adamski om han fick följa med på någon av hans rymdfärder. Det fick han inte, dock fick C.A Honey, en medarbetare och spökskrivare till George Adamski vara med och möta "små människor" (ca 153 cm långa) tillsammans med George Adamski 1958.

1959 när George Adamski reste världen runt och visade sin 14mm ufofilm, upptäcktes att han hade ett pass som gav honom speciella previliegier. 1963 såg Madeline Rodeffer Johnson ett visitkort utfärdad av den Amerikanska Regeringen som gav Adamski tillgång till vissa begränsade områden som exempelvis Vita Huset och Buckingham Palace. Dessutom besökte George Adamski påven Johannes den 23:e den 31 maj 1963.

Cigarrformad farkost med upplysta fönster

Cigarrformad farkost med upplysta fönster

Used with Permission of the Copyright holders (2005-01-29) -
G.A.F. International/Adamski Foundation [gafintl@aol.com] P.O.1722 Vista, CA 92085 U.S.A.

Venusianernas (Adamskis) filosofi och kunskap.

Evig Ungdom: - "Detta är symbolen för det evigt unga livet. Vi har den i våra hem och den finns i alla våra skepp. Och just genom att vi alltid har den för ögonen förekommer något sådant som ålder inte hos oss." (Jakobs Lag, Första Moseboken 30:31-43 red)

Livets bröd: - "..som du märkt blir vi inte gamla, varken till utseendet eller känsloliv. Detta beror på att vi varje ny dag drar nytta av våra väl inlärda läxor och gör oss av med allt onyttigt och sterilt. Eftersom vi alltid söker vara öppna för alla positiva impulser, förblir vi ständigt unga och vitala."

Kärlek:- "Vi vet att ni talar så mycket om den kärlek, som binder samman en familj. Men vad är denna kärlek ofta, annat än ett uttryck för äganderättskänsla och själviskhet. Ingenting kan vara mer främmande för kärlekens innersta väsen. Sann kärlek måste omfatta respekt, ömsesidigt förtroende, förståelse. I andra världar uttrycker kärleken ingenting av den falska äganderätten, som är så påtaglig hos er.

Vi uppfattar kärleken som en utstrålning från det gudomliga till allt skapat, särskilt genom människan och sedan vidare till alla former utan åtskiljning."

Människans oro: - "Vi från andra världar, som lever okända bland er, har lättare att se hur detta gudomliga program gått förlorad. Jordens folk har blivit avskilda väsen, vilka inte längre ger uttryck åt det sant mänskliga, som de från början gjorde. Nu är de bara slavar under sina vanor. Men fången i dessa vanor lever fortfarande den ursprungliga själen och längtar ständigt att få ge uttryck åt sin inneboende gudomlighet.

Denna undertryckta drift oroar människan, som trampar kring i sina gamla hjulspår, skapade av vanans makt. Därför känner människorna sig ofta störda och oroade i sitt inre av något de inte kan definiera, ett "något" som hela tiden söker ett finare och renare uttryck för sin existens. Och ändå har vanan blivit en så mäktig faktor, att människan å ena sidan längtar att få lyssna till denna inre, visa röst medan hon å andra sidan fruktar den, eftersom hon inte vet vart den kommer att leda henne."

Hjälpa andra: - "Som du vet kan ingen hjälpa en annan människa, så länge hon inte själv önskar ändra sitt liv. De få människor på jorden, som allvarligt vill leva efter de universella lagarna, måste försöka att leda de andra. Och vi från andra världar är mer än villiga att hjälpa dem..."

Used with Permission of the Copyright holders (2005-01-29) -
G.A.F. International/Adamski Foundation [gafintl@aol.com] P.O.1722 Vista, CA 92085 U.S.A.

Fotograferat av George Adamski genom sitt 6 tums reflektorteleskop i Palomar Garden,
Mount Palomar, Kalifornien den 13 december 1952.

Andra världar:-

"Nej, min vän, er värld är inte den lägst utvecklade. Men den är den sist utvecklade av alla världar i vårt system. Utanför detta system finns några världar, vars innevånare ännu inte nått er standard vare sig socialt eller vetenskapligt. Där finns det också världar, där utvecklingen nått långt på teknikens område, men mänskligt och socialt förblivit låg, till och med efter det man lärt sig färdas genom rymden."

Gud och åldrandet: - "Ni föreställer er Gudomen som ålderstigen men ändå evig. Detta innebär en stor motsägelse, ty evigheten känner inte till något åldrande.

Titta t. ex på oceanen: genom ändlösa aktivitet som pågår både i djupen och på ytan, håller sig dess vatten ständigt friskt. Men en damm där all aktivitet upphör, visar relativt snart tecken på ålder på grund av alla de främmande partiklar, som så småningom täcker dess en gång så klara yta. Vad ni kallar stagnation har börjat.

Kroppslig sjukdom och upplösning uppstår ur en liknande process. Eftersom ni inte lärt er att leva i enlighet med naturens lagar, sätter den personliga stagnationen in. Men det händer då och då även hos er, att en individ uppnår en hög ålder enligt era begrepp och ändå ger intryck av ungdom. Detta beror då på, att vederbörande förmår bevara sin entusiasm på ett sätt, som genomsnittsmänniskan inte är mäktig."

Jordens framtid: - "Människor på Jorden måste lära sig att utveckling och framåtskridande sker enligt en viss rytm. Och tillika lära sig att själva följa med i denna rytm med dess naturliga växlingar, utan att därför bli bundna till en viss form."

- "Jag tror att jordens folk skulle bli mycket förvånande om de fattade hur snabbt hela planeten skulle genomgå en positiv förvandling. Nu när ni har ett medel som radio, borde budskap om kärlek och tolerans istället för misstankar och censur kunna nå alla mottagliga hjärtan. Ty större delen av jordens befolkning är trött på strid och allt lidande och elände som följer i krigets spår.

Vi vet att ert folk, nu mera intensivt än någonsin, hungrar efter att få veta om det finns en väg, som kan föra dem ut ur förtvivlan. Vi vet också, att de är nedbrutna av fruktan och förvirring efter två världskrig, vilket dessutom fört med sig risken av ett tredje.

Det finns många mottagliga och öppna sinnen överallt på er planet. Ännu är det alltså inte för sent, men det brådskar..."

Ombord på rymdskepp

Used with Permission of the Copyright holders (2005-01-29) -
G.A.F. International/Adamski Foundation [gafintl@aol.com] P.O.1722 Vista, CA 92085 U.S.A.
Polaridfotot föreställande ett litet moderskepp, fotograferades av en utomjording den 25 April 1955.

Notera rundningen av ventilen i övre vänstra hörnet. I den första ventilen tittar en venusianare fram. I den andra George Adamski.
Fotografiet är taget i yttre rymden, innefrån ett spaningskepp från Saturnus, allt enligt George Adamski.

Venusianernas beteende och utseende.

Used with Permission of the Copyright holders (2010-08-18) -
G.A.F. International/Adamski Foundation [gafintl@aol.com] P.O.1722 Vista, CA 92085 U.S.A.

Jag konstaterar att båda männen är välväxta, när de går fram mot min plats. Den ene kan vara lite mer än 180 centimeter lång och ser ut att vara något över trettio år. Hans hy är rödbrun, ögonen mörkbruna med en glimt som berättar, att han är harmonisk och livsbejakande. Hans blick är skarp och genomträngande; det svarta håret är vågigt och klippt på vårat sätt. Han har mörk kostym och är utan hatt.

Den andre är lite kortare och ser yngre ut. Jag gissar på han är 170 centimeter lång. Hans ansikte är runt och pojkaktig, hyn ljus och ögonen gråblå. Håret är cendrefärgat. Han har grå kostym och är också utan hatt. Jag ser honom le, när han uttalar mitt namn och när jag hälsar tillbaka sträcker han ut handen och rör vid min. Genast fylls jag av djup glädje. Precis samma tecken fick jag av mannen jag mötte i öknen den oförglömliga 20 november 1952.

Kvinnan, som räckte mig glaset, ser ut att vara ungefär 170 centimeter lång, hennes hy är mycket ljus, hennes guldblonda hår faller i vågor ner över axlarna. Hennes ögon - ja, jag kan endast säga säga att de är "gyllene". Något annat ord som bättre kan ge er en aning om deras vackra glans känner jag inte. Hennes blick uttrycker både värme och humor och jag har en känsla av att hon kan läsa varje tanke jag tänker. Hennes hy är nästan genomskinlig och har en varm lyster, ansiktsdragen är fint formade, öronen små och välformade och de vita tänderna underbart jämna. Hon förefaller att vara att vara mycket ung - inte mycket över tjugo.

Used with Permission of the Copyright holders (2005-01-29) -
G.A.F. International/Adamski Foundation [gafintl@aol.com] P.O.1722 Vista, CA 92085 U.S.A.

Någon makeup har hon inte och naglarna visar inga spår av nagellack. Detsamma gäller hennes kamrat. Deras läppar är naturligt djupröda och några smycken bär de inte. Båda är skrudade i draperade klädnader, materialet är tunt, slöjliknande och når ner till fotlederna. Kring midjan bär de vackra gördlar i kontrasterande färg och med, som det verkar, invävda ädelstenar. Den blonda kvinnan har guldfärgade sandaler och ljusblå dräkt. Senare får jag veta att hon hör hemma på planeten Venus. Här vill jag kalla henne Kalna.

Den andra kvinnan - jag kallar henne Ilmuth - är längre än Kalna. Hon är brunett och har mörkt hår, som liksom Kalnas faller ner över axlarna. Hennes ögon är helt svarta med bruna stänk; de uttrycker samma värme och vänlighet som Kalnas. Och jag känner att också Ilmuth kan läsa mina innersta tankar. Samma sak har jag för övrigt känt inför alla de människor från andra världar jag fått förmånen att möta. Ilmuths dräkt är grön och hennes fötter är instuckna i sandfärgade sandaler. Jag får veta att hon liksom Firkon är från planeten Mars. Jag vet inte om min beskrivning ger de båda kvinnorna rättvisa, vet bara, att där de står framför mig representerar de en fulländad yttre och inre skönhet.

Venusianernas livsfilosofi

Människan är en gudomlig ande som för tillfället bor i en kropp. Hennes livsuppgift är att känna sitt sanna jag som är lika med 'känslokroppen'. "Du måste försöka få människorna på jorden att förstå, att självkännedom är första steget i deras utveckling. Och de första frågorna är: Vem är jag? Längs vilka vägar kan jag utvecklas för att kunna återvända till den enhet jag en gång lämnat? Påpeka för dem att människan har intet att tillägga. Hon behöver endast uttrycka det hon redan är. Men hon måste lära sig förstå vad hon är och ge uttryck åt detta i sitt liv. Ty det är livet, tillämpningen som är viktig."

George Adamski 1963

Used with Permission of the Copyright holders (2010-06-08) -
G.A.F. International/Adamski Foundation [gafintl@aol.com] P.O.1722 Vista, CA 92085 U.S.A.

Spaningskeppens drivsystem

Used with Permission of the Copyright holders (2010-06-08) -
G.A.F. International/Adamski Foundation [gafintl@aol.com] P.O.1722 Vista, CA 92085 U.S.A.

Petroglyfer 1958

Den berömda arkeologen, professorn Marcel F. Homet, publiserade 1958 i boken The Sons of the Sun sina upptäckter om civilisationer i Brasilien och efter Andernas östliga sluttningar. På sidan 185 finns det avbildad en serie 10 000 år gamla petroglyfer från Pedra Pintada. De liknar till nästan 80% de som inristat på den fotografiska plåten som George Adamski fick sex år tidigare av utomjordingarna den 13 december 1952. Professorn Homet sade: "även om jag förstör en stor del av teorierna angående världens syn om forntiden, så har jag aldrig funnit att Adamski ljugit. Jag läste Adamskis bok före publiseringen av min egen och blev överraskad av att finna samma symboler, men i en annan ording. Endast ovalen är fullständig identisk med Adamski. Homet sa att han inte var expert angående de flygande tefaten, ej heller hade han något intresse av dem.

Marcel F. Homet

Professor Homet med hans trogna hund, Maruay

Ögonvittnen och kontaktpersoner:

Jerrold Baker som kände George Adamski fotograferade Venustefatet med en Kodak-Brownie kamera den 13 december 1952, samma dag som George Adamski tog sina världsberömda foton av Venustefatet genom sitt 6 tums spegelteleskop.

Used with Permission of the Copyright holders (2008-05-29) -
G.A.F. International/Adamski Foundation [gafintl@aol.com] P.O.1722 Vista, CA 92085 U.S.A.

Bild tagen från George Adamskis 1957, 45 sekunders färgfilm från Michoacan, Mexiko

Used with Permission of the Copyright holders (2018-09-01) -
G.A.F. International/Adamski Foundation [gafintl@aol.com] P.O.1722 Vista, CA 92085 U.S.A.

Från sidan 69 i boken The George Adamski Story by Rene Erik Olsen

Lucy Mc Ginnis, såg ett Venustefat på nära håll, så här beskriver hon händelsen:

Jag var i mitt rum och vilade en eftermiddag. Jag vet inte vilket datum det var, men av någon orsak steg jag upp och gick ut. Så fort jag gick utanför dörren så tittade jag upp och där var den stora tefatsliknande saken. Jag var förvånad. När jag tittade kunde jag se rakt igenom tefatet. Det var två våningar högt, man kunde se trappstegen där de gick upp och ner. Jag kommer inte ihåg hur många jag såg, men de förflyttade sig runt. De såg ut att bära skiddräkter.

Fred Steckling såg ett klocktefat tillsammans med mer än 30 vittnen och en tidningsreporter våren 1963 i downtown, Washington D.C. Efter att han hade sett en exakt kopia av tefatet i George Adamskis böcker, gick han med i G.A.F. International/Adamski Foundation

Madeline Rodeffer filmade ett Venustefat tillsammans med George Adamski den 26 februari 1965 i Silver Springs, en förort till Washington D.C

Used with Permission of the Copyright holders (2005-01-29) -
G.A.F. International/Adamski Foundation [gafintl@aol.com] P.O.1722 Vista, CA 92085 U.S.A.

Mr och Mrs. F. W. Potter, Norwich, var två engelska amatörastronomer som i oktober 1953 följde ett UFO i skyn i tre och en halv minut. De gjorde sedan en teckning av objektet, vilket är en reproduktion av Venustefatet, upp och ner. Mr Potter var en medlem i det brittiska astronomiska sällskapet.

Helen och Betty Mitchell från Texas som träffade på Venusianer på ett cafe i St Louis 1957. Dom fick sedan var för sig följa med och resa i ett tefat till ett moderskepp som cirklade runt jorden ut i rymden. Systrarna Mitchell skrev sedan en bok - We met the Space People och framträdde vid Buck Nelsons årliga tefatskonvent den 28 Juni 1959.

Frank och Tarna Halsey mötte också Venusianer, samma Venusianer som hade kontaktat deras farbror Admiral "Bull" Halsey. De fick följa med ombord på tefatet och rapporterade sedan sina UFO-upplevelser till President Eisenhower under ett två timmar långt samtal.

Luciano Galli reste med venusianer under 3 timmar och 10 minuter. Den 7 juli 1957.

William D. Clendenon fick under en och samma dag besök av en av George Adamskis rymdkontakter och bevittnade samma klockskepp 1961 som George Adamski fotograferade den 13 december 1952.

Ron Card en universitetsstudent i Miami som blev kontaktad av hälsosamma och ungdomliga Venusianer på 70-talet. De tog honom ombord på deras Venustefat och svarade på många av hans frågor.

Giorgio, Tina och Paolo Dibitonto från Italien mötte åren 1980-81 samma individer som George Adamski mötte på 50-talet och beskrev i sin bok Ombord på rymdskepp. Giorgio Dibitonto skrev sedan boken UFO - Angels in Starships och den har ett UFO-budskap av rent bibliska propotioner. Himmelriket skall snart upprättas på Jorden, men först efter vedermödor som kanske går att undvika.

Källor:

George Adamski (spökskriven av Charlotte Blodget) - Ombord på rymdskepp (Parthenon 1958)

Desmond Leslie och George Adamski - Flygande Tefat har landat (Parthenon 1957)

George Adamski - Inside The Space Ships (Ombord på rymdskepp + Adamskis del av Flygande Tefat har landat)

Rene Erik Olsen - Painter, Photographer and Researcher

The 13th December 1952 photos of George Adamski Analysis by Rene Erik Olsen

George Adamski - The New Evidence by Håkan Blomqvist

The Alien Visitors by Håkan Blomqvist

The Alien Visitors 2 by Håkan Blomqvist

George Adamski´s Lost Debut Recovered by Håkan Blomqvist

Interview With Glenn Steckling by Håkan Blomqvist

Lou Zinsstag och Timothy Good - George Adamski the untold story (1980)

UFO Contact from Planet Venus - Edward James (Ron Card)

Giorgio Dibitonto - UFO Contact From ANGELS IN STARSHIPS (1990)

Boris Jungkvist - UFO, bevis för liv i rymden (Zinderman 1992)

Håkan Blomqvist - UFO, i myt och verklighet (NTB/Parthenon 1993)

Håkan Blomqvist - George Adamski - myten och gåtan

Håkan Blomqvist - De osynliga venusianerna

Håkan Blomqvist - Klockskeppen

Who Is The Photographer? by Håkan Blomqvist

Håkan Blomqvist - Teosofi och nordic aliens

Håkan Blomqvist - Behöver vi omvärdera George Adamski?

Timothy Good - Alien Base 1998

C.A. Honey - Publication #205-C Are Adamski Type Saucers Physical or not Physical?

Why I can say that Adamski was a liar By Marc Hallet

A Critical Appraisal Of George Adamski The Man Who Spoke To The Space Brothers by Marc Hallet

George Adamski Got Famous Sharing His UFO Photos and Alien ‘Encounters’

George Adamski

UFO Adamski footage Analysis! by Bob Oecshler

Just the Facts Please....

tillbaka till länksidan
E-mail
läs och skriv i min gästbok