Mån konspirationen



Månatmosfär


Bilden ovan är intressant, eftersom den visar Månens atmosfär som ett blått band som påminner om Jordens atmosfär.

Enligt vetenskapsmännen finns det inget mänskligt liv på Månen, därför att Månens atmosfär består av Helium 25%, Neon 25%, Väte 23%, Argon 20%. Skall jämföras med Jordens 78,08% kväve och 20,95% syre.

Atmosfärstrycket på Månen är 3 × 10-13 kPa , vilket är 10,000 miljarder mindre än Jordens 1013,25 hektopascal.

Månens medeltemperatur är –23 °C och temperaturen varierar mellan –233 °C och +123 °C. Att jämföras med Jordens temperatur som uppmätts -88 °C vid polerna och +57,7 °C vid ekvatorn.

Mellan 1948 och 1955 lyckades amatörastronomen George Adamski ta flera fotografier av lysande UFO:n nära månen med sitt sextums teleskop.

sju lysande objekt nära månen


"Adamski-bilderna analyserades av vetenskapliga laboratorier inom militären, regeringen och av privata laboratorier som hanterar sådana foton. Slutsatsen i alla fall har varit densamma: Det finns inga bevis som pekar på något bedrägeri vid framställningen av bilderna."

Used with Permission of the Copyright holders (2022) - G.A.F. International/Adamski Foundation [gafintl@aol.com] P.O.1722 Vista, CA 92085 U.S.A.

George Adamski fick av sina rymdvänner veta att utomjordingarna hade baser på månen och Howard Menger fick också besöka månen och uppleva hur det var att andas varm månluft.

Tefat och kupolbyggnad på månen

Howard Mengers foto av ett flygande tefat och en kupolbyggnad på månen.


Både George Adamski och Buck Nelson fick av sina rymdvänner veta att luften på månen går att andas, men först efter en anpassning till det låga lufttrycket. För Buck Nelson tog anpassningen 24 timmar.

Månen, planeten jordens följeslagare, pekades ut som den mest möjliga (efter planeten Mars) källa för UFO:n av vissa amerikanska forskare i mitten av 50-talet.

1959 (samma år som första Månsatteliten) sa raketingenjören Wernher von Braun:

"Vi står inför makter som är mycket starkare än vi hittills antagit och vars bas för närvarande är okänd för oss. Mer kan jag inte säga för närvarande. Vi är nu engagerade i att komma i närmare kontakt med dessa makter, och om sex eller nio månader kan det vara möjligt att tala med viss precision om saken."

På grund av denna kunskap och kunskapen om några krigiska (inte alla) gudar som kom ner från himlen (andra planeter) som de beskrivs i den sumeriska och Indiens förhistoriska skrifter (inklusive en strid på månen).Hade den amerikanska regeringen hade inget annat att skicka upp till månen med Apollo 11 sedan en plakett med inskriptionen:

"Vi kommer med fred för hela mänskligheten".

Varför lämna en plakett på månen när det finns ingen där för att läsa den? enligt våra lärare? Min gissning är att de som tillverkar dessa rullande föremål förstår engelska.

Två rullande objekt på månen


Det berömda Lunar Orbiter 5-fotot nr 67-H-1135 som visar två objekt som rör sig på månens yta. Det större föremålet reflekterar solljuset starkt och kastar en lång skugga. Den är cirka 75 fot bred.

Lyckade Månsonder:

Luna 1 - Sovjetunionen - 4 januari, 1959 första rymdsonden i närheten av Månen (flög inom 5 995 km, men var troligtvis planerad att krascha på ytan).

Pioneer 4 - NASA/DOD - 4 mars, 1959 lyckades med en avlägsen förbiflygning; första amerikanska rymdsonden att lägga sig i bana runt solen.

Luna 2 - Sovjetunionen - 14 september, 1959 första nedslaget på Månen.

Luna 3 - Sovjetunionen - 6 oktober, 1959 första bilderna från Månens bortre sida.

Ranger 6 - NASA - 2 februari, 1964 kraschade, men inga bilder sändes tillbaka på grund av strömavbrott.

Ranger 7 - NASA - 31 juli, 1964 återsände bilder fram tills kollisionen.

Ranger 8 - NASA - 20 februari, 1965 sände tillbaka bilder fram tills nedslaget.

Ranger 9 - NASA - 24 mars, 1965 TV-sändningar av livebilder fram tills nedslaget.

Zond 3 - Sovjetunionen - 20 juli, 1965 Rymdsonden tog flera bilder av månens baksida.

Luna 9 - Sovjetunionen - 3 februari, 1966–6 februari, 1966 den första mjuka landningen; första bilderna från ytan.

Luna 10 - Sovjetunionen - 3 april, 1966–30 maj, 1966 Månens första artificiella satellit.

Surveyor 1 - NASA - 2 juni, 1966 USA:s första mjuka landning; Surveyorprogrammet utförde skiftande tester för att understödja kommande bemannade landningar.

Lunar Orbiter 1 - NASA - 14 augusti, 1966–29 oktober, 1966 fotografisk kartläggning av Månens yta; medvetet kraschad efter uppdragets avslutning.

Luna 11 - Sovjetunionen - 28 augusti, 1966–1 oktober, 1966 gick i omloppsbana kring månen och sände data

Luna 12 - Sovjetunionen - 25 oktober, 1966–19 januari, 1967 gick i omloppsbana kring månen och sände data

Lunar Orbiter 2 - NASA - 10 november, 1966–11 oktober, 1967 fotografisk kartläggning av Månens yta; medvetet kraschad efter uppdragets avslutning.

Luna 13 - Sovjetunionen - 24 december, 1966 Den tog fem panoramabilder av landningsplatsen.

Lunar Orbiter 3 - NASA - 8 februari, 1967–9 oktober, 1967 fotografisk kartläggning av Månens yta; medvetet kraschad efter uppdragets avslutning.

Surveyor 3 - NASA - 20 april, 1967–4 maj, 1967 landade och fotograferade månen.

Lunar Orbiter 4 - NASA - maj–oktober 1967 fotografisk kartläggning av Månen.

Explorer 35 - NASA juli 1967–24 juni, 1973 studerade av interplanetär plasma, magnetfält, energipartiklar och röntgenstrålar från solen.

Lunar Orbiter 5 - NASA - 5 augusti, 1967–31 januari, 1968 fotografisk kartläggning av Månens yta; medvetet kraschad efter uppdragets avslutning.

Surveyor 5 - NASA - 11 september, 1967–17 december, 1967 landade på månen och sände bilder tillbaka till jorden.

Surveyor 6 - NASA - 10 november, 1967–14 december, 1967 landade på månen och sände bilder tillbaka till jorden.

Surveyor 7 - NASA - 10 januari, 1968–21 februari, 1968 landade på månen och sände bilder tillbaka till jorden.

Luna 14 - Sovjetunionen - 10 april, 1968 gick i omloppsbana och prövade ny teknik.

Zond 5 - Sovjetunionen - 18 september, 1968 biovetenskapliga experiment.

Zond 6 - Sovjetunionen - 14 november, 1968 kosmiska partiklar, mikrometeoriter och biovetenskapliga studier

Zond 7 - Sovjetunionen - 11 augusti, 1969 återvände för mjuklandning på jorden

Luna 16 - Sovjetunionen - 20 september, 1970 första robotliknande provtagnings och återföringssonden

Zond 8 - Sovjetunionen - 24 oktober, 1970 återvände och mjuklandade på jorden

Luna 17/Lunokhod 1 - Sovjetunionen - 17 november, 1970 – 4 oktober, 1971 den första rovern; färdades över 10 km

Luna 19 - Sovjetunionen - 3 oktober, 1971 – oktober 1972

Luna 20 - Sovjetunionen - 21 februari, 1972 den andra lyckade robotliknande provtagnings- och återföringssonden

Luna 21/Lunochod 2 - Sovjetunionen - 15 januari, 1973 – maj 1973? den andra rovern; färdades 37 km

Explorer 49 - NASA - 15 juni, 1973 – juni 1975 radioastronomi-observationer; sista amerikanska uppdraget till Månen fram till 1994

Luna 22 - Sovjetunionen 2 juni, 1974 – november 1974

Luna 24 - Sovjetunionen - 18 augusti, 1976 tredje och slutliga lyckade provtagnings och återföringssond in Lunaprogrammet

ICE (tidigare ISEE3) - NASA - 22 december, 1983 gravitationshjälp på väg mot en förbiflygning av en komet

Hiten - Japan - ISAS februari–april 1993 passerade Månen då den låg i bana runt jorden från januari 1990, senare flyttad till en bana runt Månen efter att Hagormo misslyckats; avsiktligen kraschad in i Månen efter avslutad mission; första Japanska rymdsonden av lägga sig i bana runt Månen

Lunar Prospector - NASA januari 1998 – juli 1999 kartlade Månens yta; kraschades medvetet in i en krater vid slutet på missionen för att undersöka om det skulle komma att frigöras vattenånga (inget upptäcktes)

Nozomi - Japan - ISAS - 24 september, 1998 - 18 december, 1998 gravitationshjälp på planerade uppdrag till Mars

SMART-1 - Europa - ESA - 13 november, 2004 – 3 september, 2006 prövade teknisk utrustning och studerade Månens geologi; kraschades medvetet in i Månen vid slutet på missionen; den första europeiska rymdsonden att lägga sig i bana runt Månen

Chang'e 1 - Kina - CNSA - 5 november 2007 - 1 mars 2009 observation av geologi och kartläggning i 3D av Månen; den första kinesiska sonden att gå i bana runt en annan himlakropp än jorden

Chandrayaan-1 - Indien - ISRO - 8 november 2008 kartläggning i hög upplösning samt en spektralanalys av sammansättningen av Månens yta

Lunar Reconnaissance Orbiter - NASA - 23 juni 2009 undersökning av Månens resurser och identifikation av möjliga landningsplatser

LCROSS - NASA - 9 oktober 2009 undersökte spår av vatten som frigjordes vid ett nedslag på Månens yta

Chang'e 2 - Kina - CNSA - 1 oktober 2010 - 27 augusti 2011 skapade tredimensionell månkartor samt mäte och analyserade ytans innehåll

Chang'e 3 Yùtù - Kina - CNSA - 1 december 2013 - ? Landare och rover

Chang'e 5-T1 - Kina - CNSA - 23 oktober 2014 - 31 oktober 2014 utprova teknik för att återföra ett markprov från månen till jorden

Chang'e 4 Yùtù 2 - Kina - CNSA - 8 december 2018 - ? 3 januari 2019 - ? Första landningen på månens baksida.

Min personliga uppfattning är att Jorden och vår måne är de enda planeterna i vårt solsystem, som stödjer liv på ett naturligt sätt, på grund av avståndet till solen. Andra planeter och månar kan också stödja mänskligt liv, men bara genom konstgjorda medel som underjordiska installationer (Mars?) eller genom att manipulera atmosfären (Venus?).

Källor och förslag på engelska böcker att läsa om månen:

We Discovered Alien Bases on the Moon 2 by Fred & Glenn Steckling (best book to buy!)

Extraterrestial Archaeology by David Hatcher (about planets and moons in our solarsystem)

Somebody else is on the Moon by George Leonard (1976)

Are Adamski Type Saucers Physical or not Physical? by C. A. Honey





tillbaka till hjälp!
förslag
läs och skriv i min gästbok