Mars Konspirationen



Mars atmosfär

Foto: NASA


Fotot av planeten Mars är intressant, eftersom den visar en blåvit atmosfär som påminner om Jordens atmosfär.

Enligt vetenskapsmännen finns inget mänskligt liv på planeten Mars, därför att Mars atmosfär består av 95,32% koldioxid, kväve 2,7%, argon 1,6%. Skall jämföras med Jordens 78,08% kväve och 20,95% syre.

Atmosfärstrycket på Mars är 6,35 hektopascal, vilket är mindre än 1% av Jordens 1013,25 hektopascal.

Mars temperatur varierar mellan -140 °C vid polerna till +20 °C vid ekvatorn. Att jämföras med Jordens temperatur som uppmätts -88 °C vid polerna och +57,7 °C vid ekvatorn.

Mars har två månar: Phobos och Deimos, som underligt nog roterar medsols runt Mars. Alla andra kända planetkroppar och satelliter i solsystemet roterar motsols.

Phobos är den större och inre Marsmånen som befinner sig mindre än 6 000 km ovanför Mars yta.

Deimos är den mindre och yttre Marsmånen.

Mars månarna Phobos och Deimos är betydligt mindre än Jordens måne Phobos är 26,8×21×18,4 km och Deimos är 15,0×12×10,4 km, att jämföras med Jordens måne som har en medelradie av 1 737,1 km.

Phobos



Mars måne phobos

Foto: NASA

Deimos



Mars måne Deimos

Foto: NASA


Människor från Mars förekommer flitigt i UFO-litteraturen under 1950-talet. Kontaktpersoner som George Adamski, Buck Nelson, Carol A. Honey och Rosemary Decker stod i kontakt med människor som påstod att de kom från planeten Mars.

USA har skickat följande lyckade rymdsonder till Mars:

Mariner 4 Sonden sköts upp den 28 november 1964 med planeten Mars som mål. Väl framme var ett av målen att ta bilder av Mars yta, vilket sonden gjorde i juli 1965. Total mängd tillbakasänd data var cirka 634 kB, varav det mesta utgjordes av 22 bilder.

Mariner 6 Sonden sköts upp den 24 februari 1969 med planeten Mars som mål. Väl framme skulle sonden tillsammans med systerfarkosten Mariner 7 utföra en noggrannare undersökning av planeten än föregångaren Mariner 4 hade möjlighet till.

Mariner 7 Sonden sköts upp den 27 mars 1969 med planeten Mars som mål. Väl framme skulle sonden tillsammans med systerfarkosten Mariner 6 utföra en noggrannare undersökning av planeten än föregångaren Mariner 4 hade möjlighet till.

Mariner 9 Efter 349 dygn i omloppsbanan hade Mariner 9 skickat 7329 bilder på mer än 80% av marsytan. Bilderna avslöjade flodbäddar, nedslagskratrar, massiva utdöda vulkaner (som Olympus Mons, den största kända vulkanen i solsystemet), djupa klyftdalar (bl.a. Valles Marineris, ett omfattande system av klyftdalar som mäter längre än 4000 km), spår efter vind- och vattenerosion och deposition, väderfronter, dimmor och mer. Mars små månar Phobos och Deimos fotograferades också. Mariners upptäckter användes som utgångspunkt för det efterföljande Vikingprogrammet.

Viking 1 Farkosten gick in i omloppsbana runt Mars den 19 juni 1976. I februari 1977 passerade den marsmånen Phobos. Den fungerade fram till den 17 augusti 1980, då man valde att stänga av farkosten. Den hade då tagit fler än 57 000 bilder av planeten.

Viking 1 Landaren landade med hjälp av raketer och skyddades vid inträdet i Mars atmosfär av en värmesköld. Den drevs av en radioisotopgenerator och fungerade fram till den 11 november 1982, då man under en programvaruuppdatering förlorade kontakten med rymdsonden.

Viking 2 Farkosten gick in i omloppsbana runt Mars den 7 augusti 1976. Den fungerade fram till den 25 juli 1978, då man valde att stänga av farkosten. Den hade då tagit nästan 16 000 bilder av planeten.

Viking 2 Landaren landade med hjälp av raketer och skyddades vid inträdet i Mars atmosfär av en värmesköld. Den drevs av en radioisotopgenerator och fungerade fram till den 12 april 1980.

Mars Global Surveyor Fem vetenskapliga instrument finns ombord på Mars Global Surveyor.
MOC - Mars Orbiter Camera, kamera
MOLA - Mars Orbiter Laser Altimeter, höjdmätare
TES - Thermal Emission Spectrometer, analyserar spektrumet från värmestrålning
MAG/ER - magnetfältsmätare och en mätare av elektrisk effekt
Utrustning för ett gravitationsfältsexperiment.

Mars Pathfinder Mars Pathfinder (stigfinnare) är en av NASA:s marslandare. Den var en del av Discovery-programmet. Den sköts upp med en Delta II raket, från Cape Canaveral Air Force Station, den 4 december 1996. Efter sju månaders färd landade den på Mars den 4 juli 1997. Fram tills den 27 september 1997 sände den tillbaka data.

Sojourner är en sexhjulig farkost som är 65 cm lång, 48 cm bredd, 30 cm hög och väger 10.5 kg. Högsta hastighet var en centimeter per sekund. Den fungerade i 83 marsdygn och sände under denna tid 550 bilder tillbaka till Jorden. Den gjorde även 16 materialprover på olika platser runt landaren.

Man hade beräknat att landare och rover skulle fungera minst en vecka, kanske upp till en månad efter landning. De båda fungerade i tre månader.

Mars Odyssey Syftet med farkosten var att söka efter nuvarande eller tidigare förekomster av vatten och vulkanisk aktivitet på planeten. Farkosten fungerar också som en länk mellan de två bilar som finns på Mars och jorden.

Farkosten nådde Mars den 24 oktober 2001, dess vetenskapliga uppdrag började den 19 februari 2002. Dess tre huvudinstrument var en mätare av termisk strålning, en mätare av gammastrålning samt en mätare av energirika partiklar. Utöver dessa ingick även en neutronspektrometer.

Den 28 maj 2002 rapporterade NASA att satelliten funnit stora mängder väte, ett tecken på att vatten finns mindre än en meter under ytan.

Spirit också känd som MER-A (Mars Exploration Rover – A) eller MER-2, var NASAs första sond i Marsutforskningsprogrammet Mars Exploration Rover Mission. Den sköts upp med en Delta II-raket från Cape Canaveral Air Force Station, den 10 juni 2003 och landade på Mars yta, den 3 januari 2004. Den är syskonfarkost till MER-B, kallad Opportunity. Uppdraget var tänkt att pågå i 90 dagar, men tack vare att solcellerna då och då blåstes rena av starka vindar på Mars, överlevde Spirit i 2 269 dagar.

Opportunity också känd som MER-B (Mars Exploration Rover – B) eller MER-1, med smeknamnet Oppy, var NASAs andra rymdsond i Mars-utforskningsprogrammet Mars Exploration Rover Mission. MER-B sköts iväg 8 juli 2003 och landade i området Meridiani planum på planeten Mars den 25 januari 2004. Den är tvillingfarkost till MER-A, Spirit.

NASA förklarade den 13 februari 2019 uppdraget för avslutat då man inte sedan juni 2018 haft kontakt med farkosten. Detta efter att en större sandstorm dragit fram över området där den befann sig.

Under sin tid på Mars tillryggalade den totalt 7,73 kilometer

Mars Reconnaissance Orbiter (MRO) är en rymdsond som USA sände upp den 12 augusti 2005 och som gick in bana runt Mars den 10 mars 2006. MRO ska enligt planerna rekognoscera och utforska Mars under två jordår för att förbereda inför kommande expeditioner. Om farkosten fungerar bra kommer uppdraget förmodligen förlängas ett flertal år. I november 2006 påbörjade MRO sin vetenskapliga fas (Primary Science Phase) då data började samlas in med avsevärt större hastighet än tidigare. MRO kommer, om allt går väl, skicka tillbaka mer data från Mars än samtliga uppdrag hittills och förväntas avancera våra kunskaper om den röda planeten avsevärt. Den kommer att bana väg för framtida utforskning och ansluter sig till de fyra andra rymdfarkoster som för tillfället studerar Mars: Mars Express, Mars Odyssey och de två Mars Exploration Rovers.

Phoenix är en robot som landade på Mars den 25 maj 2008. Roboten har med sig instrument för att kunna leta efter mikrobiologiskt liv och vatten på Mars. Phoenix sköts upp med en Delta II-raket den 4 augusti 2007 och landade i de vattenisrika områdena kring Mars nordpol för att gräva i den arktiska terrängen med sin robotarm. Projektet är ett samarbete mellan den amerikanska rymdstyrelsen NASA, den kanadensiska motsvarigheten CSA, Lockheed Martin och universitet i USA, Schweiz, Kanada, Filippinerna, Danmark, Tyskland, Finland och Storbritannien. Den 2 november 2008, efter att uppdraget slutförts, förlorade NASA kontakten med sonden. Efter att åter ha försökt kontakta sonden den 12 maj 2010 slog Jet Propulsion Laboratory fast att sonden var död.

Curiosity (Mars Science Laboratory, förkortas MSL) är en obemannad motoriserad landfarkost (strövare) som sköts upp på uppdrag av NASA den 26 november 2011. Enligt plan landade strövaren på Mars vid kratern Gale den 5 augusti 2012 kl. 05:31 UTC. Strövaren är tre gånger så tung och dubbelt så bred som de tidigare Mars Exploration Rovers (MER) Spirit och Opportunity som landade på Mars 2004. Efter landningen har Curiosity analyserat ett flertal prover från marsjorden och från stenar. Strövaren förväntades vid uppskjutningen arbeta i minst ett marsår (cirka två jordår) och planerades att bli den strövare som täckte en större del av planetytan än någon tidigare strövare. Uppdraget var att undersöka Mars tidigare och dåvarande förmåga att hysa liv.

Mars Atmosphere and Volatile Evolution (MAVEN) är en amerikansk rymdsond som sköts upp mot Mars den 18 november 2013, med hjälp av en raket av typ Atlas V från Cape Canaveral Air Force Station i Florida. Sondens uppdrag är att studera Mars atmosfär. MAVEN gick in i omloppsbana runt Mars den 22 september 2014.

Den 19 oktober 2017 publicerade NASA att MAVEN upptäckt att Mars har en magnetisk svans som påverkas av solvinden, detta är unikt i vårt solsystem enligt artikeln.

tillbaka till hjälp!
förslag
läs och skriv i min gästbok