Kanadas regering ändrade uppfattning om UFOs 1952
Donald E. Keyhoe
Wilbert B. Smith
När den före detta Majoren i U.S Marine Corps - Donald
E. Keyhoe mötte den Kandensiska elektronikingenjören
Wilbert B. Smith i Washington 1950,
diskuterade de ingående tefatsproblemets alla aspekter.
Smith förklarade att de
flesta av Kanadas ämbetsmän och vetenskapsmän var öppet skeptiska till de påstådda
flygande tefaten. Även
Royal Canadian Air Force (Kanadas Kungliga Flygvapen) var skeptiska och rättade
sig efter Pentagons taktik att bagatellisera tefatshistorierna och avfärdade
tefatsrapporterna som löjeväckande.
Men Smith och hans grupp trodde på de
flygande tefaten:
- "Jag är övertygad om att de är verkliga - att de är
maskiner av något slag. Vi har övervägt tre möjligheter. Först, att de är
interplanetariska. För det andra, att de är en hemlig uppfinning av Amerikas förenta
stater. För det tredje, att de är ryska. De två sista möjligheterna håller inte. Det
övervägande bevismaterialet ger mig en anledning att tro att tefaten kommer från
världsrymden."
Smith
och hans kollegor hade redan 1950 upptäckt principerna bakom tefatens framdrivning.
Tefaten flög genom att utnyttja
Magnetiska Strömmar och
aerodynamik.
Drivsytemet skapar mycket kraftiga elektromagnetiska störningar som är i relation till
hastigheten och storleken på tefatet. En malmletare som observerade ett par skivor
över Kaskadbergen i Oregon den 24 juni 1947, uppgav att hans kompassnål började snurra
runt.
Amerikanarna tvivlade mycket starkt på hans påstående. Projektledarna för
"Sign" 1949 svarade:
-
"Det är svårt att ta detta allvarligt. Det skulle innebära fantastiskt starka
magnetiska fält."
Smith förklarade att de
färgskiftningar som tefatsobservatörer ofta uppfattar, beror på ökning eller minskning
av hastigheten på den roterande ring som skär genom det kraftiga magnetiska fältet.
Metallen upphettas vid fartökning och kyls vid minskande hastighet. Det sker också en
koronaurladdning som är speciellt synlig på natten.
Det enda som Smith och hans
kolleger inte förstod var vilken typ av kraftkälla som tefaten utnyttjade. Man gissade
på någon okänd typ av radioaktivt batteri, fria elektroner från jonsfären eller något
sätt att omvandla kosmisk strålning till elektromagnetism.
1951 hade Smith och
hans kollegor vid beredningen av
"Magnet"
påbörjat försöken med en roterande skiva.
Men det var först i början på 1952 då
Royal Canadian Air Force reaplansbas i
North Bay
inspekteras av flygande tefat i två omgångar som Kanadas regering tvärvände. Tefaten
var inte längre några "synvillor" eller föremål som sedan kunde ges en naturlig
förklaring. Tefaten var metalliska maskiner som gjorde manövrar som inget känt
flygplan fortfarande kan göra 2021. Dessutom i överljudshastighet.
Den 1 maj
1952, blixtrade en skiva fram över Ottawa. Hastigheten uppmättes till 5800 km/h av
regeringens inspektörer från beredningen "Magnet". Denna händelse fick regeringen att
inrätta en speciell kommitee
Second Storey
för snabb studie av de flygande tefaten och rekomendera vidare åtgärder för regeringen...
1953 tog den Amerikanska öppenheten om de flygande skivorna slut i och med
CIA-
Robertson-panelens
förnekande av de flygande tefatens utomjordiska ursprung. CIA var dessutom så
lyckosamma att de genom en global lögnpropaganda och diverse
desinformationsoperationer, lyckades lura vetenskapare, regeringar och naturligtvis en
okunnig journalistkår att flygande tefat inte var
fysiska objekt,
utan "synvillor" eller "misstolkningar av objekt i skyn."
På grund av
Videokamerornas och mobiltelefonernas utbredning i modern tid, heter det numera att
'oidentifierade flygande föremål antingen är vanliga jordljus eller suddiga bilder av
militära experimentfarkoster.' De är med andra ord allt annat än av utomjordiskt
ursprung.
På grund av välmenade men "lurade" journalister var den Kanadensiska
regeringen tvungen att officiellt stänga ner beredningen "Magnet" den 10 Augusti 1954.
Efter löpsedlar som "Kanadas regering finanserar tefatsforskning med skattebetalarnas
pengar"
Kanadas regering hade i tefatsfrågan gått från tvivlande till
övertygelse till förnekande på bara 2 år.
tillbaka till länksidan
E-Mail
läs och skriv i min gästbok