De gamla livsmästarnas lära
Bodhiträdet där Siddharta Gautama nådde upplysning och blev den första Buddhan
Den gyllene medelvägen ("...Den väg är smal som leder till livet.." Matteus 7:14) (åter)upptäcktes av Siddharta
Buddha efter att han utfört
insiktsmeditation under ett träd vid
Neranjaros stränder. Efteråt höll han sin berömda benarespredikan för fem tiggarmunkar.
Han berättade
att han hade vandrat begärets väg med utsvävningar och njutning och att han också prövat på asketens
självplågande liv, men inte funnit tillfredställelse och upplysning i någon av dessa.
Det var först när han undvek ytterligheter och prövade på
Vipassana Meditation som han av en händelse en gång
tidigare i sin barndom erfarit på sin faders ägor som han blev upplyst och tillfredställd.
Vidare berättade han om de fyra ädla sanningarna om duhkha/dukkha (disharmoni, bekymmer, obehag,
lidande, smärta etc)
A. Exempel på duhkha/dukkha.
B. orsaken till duhkha/dukkha.
C. upphävandet av duhkha/dukkha och
D. Den ädla åttafaldiga vägen som i praktiken leder till att duhkha/dukkha upphävs.
Dessa åtta är:
1. rätt insikt
2. rätt beslut
3. rätt tal
4. rätt handling
5. rätt liv
6. rätt strävan
7. rätt närvaro i nuet
8. rätt försjunkenhet (koncentration)
Till den åttafaldiga regeln har buddhismen fem levnadsregler:
1. inte döda
2. inte stäla
3. inte ha sex utanför äktenskapet
4. inte ljuga
5. inte berusa sig
Dock är det inte alla som håller med Siddharta Buddha om orsakerna till duhkha/dukkha eller ens hur
man upphäver duhkha/dukkha.
Under den tid som Siddharta Gautama Buddha levde ca 560-4?? f.kr så hade det religiösa tänkandet nått mycket
långt. Bakgrunden var att de Indo-europeiska Arierna (ett herde och krigarfolk) hade påbörjat invasionen av
Indien ca 1500 f.kr.
Med sig hade de sin religion som baserades på dyrkan av naturkrafterna samt sitt skriftspråk sanskrit.
Men när de kom till Indusdalen mötte de släktingarna till de högciviliserad urbefolkningen som hade
kommit betydligt längre i sin religion med bland annat kunskap om de skapande, upprätthållande och förstörande
krafterna samt en ide om en världssjäl.
Under den vediska tiden (ca 1500-1000 f.kr) utvecklades det Ariska prästerskapet brahmanerna som fick en
mycket stark ställning bland folket. Brahmanerna påstod att de genom offer och kultgärningar kunde behärska
naturkrafterna. Det var under denna tid som naturkrafterna blev personifierade gudar och även urbefolkningens
krafter/gudar Brahma, Vishnu och Shiva blev alltmer framträdande.
Mellan ca 1000-500 f.kr fick de olika gudarna för första gången i skrift (Upanishaderna) konkurrens av den
opersonliga världsanden Brahman och den individuella själen Atman samt läran om själavandringen och karmas
lag.
Det var först och främst anhängarna av den opersonliga världsanden Brahman som exempelvis
Siddhas, Yogis, Sadhus, Sanyasis.. som ifrågasatte Siddharta Buddhas lära. Hur är det möjligt att livstörsten kan
vara orsaken till att duhkha/dukkha existerar? Hela skapelsen går ut på att frambringa nya generationer
av liv. Med andra ord: Världsanden Brahman vill leva genom skapelsen.
En annan fråga är Siddharta Buddhas ensidiga betoning av upphörandet av duhkha/dukkha. Hur når
man fram till de eftersträvansvärda egenskaperna som exempelvis Kärlek, Givmildhet, Förlåtelse, Ödmjukhet,
Vänskap, Godhet, Insikt, Förståelse, Intuition, Kunskap, Visdom samt vad skapar Glädje och Lycka?
Nirvana/Nibbana är Buddhisternas slutgiltliga mål. Nirvana/Nibbana beskrivs som ett inre saligt
tillstånd som brukar beskrivas i negativa termer, "icke det" och hänvisar först och främst till utslocknadet av
orsakerna till duhkha/dukkha. Nirvana/Nibbana är något upphöjt, formlöst och evigt.
Efter Siddharta Buddhas död blev det som vanligt när många människor följer en lära. Man började tvista om hur
man skulle tolka läran. Buddha lärans anhängare splittrades i två huvudgrupper:
Hinayana/Theravada/den lilla vagnen: Återfinns i huvudsak i Sydostasien. Är en Buddhistisk ateism
som påstår att endast munkar (arhats) kan uppgå i Nirvana/Nibbana.
Mahayana/den stora vagnen tror på att alla människor kan uppgå i Nirvana/Nibbana men
förespråkar att Buddha aspiranterna på grund av medlidande först blir Bodhisattvas för att hjälpa sina
medmänniskor på vägen till Nirvana/Nibbana.
Vajrayana/Diamantvagnen 600 e.kr- återfinns främst i länderna i Himalaya.
Lamaism 600 e.kr - Tibetansk form av Buddhism.
Ch'an-Zenbuddhism återfinns i huvudsak i Kina och Japan, framhåller den intuitiva kunskapen som den
enda möjliga vägen.
Jesus Kristus Messias ifrågasatte om det verkligen är livstörsten som är orsaken
till duhkha/dukkha. Enligt honom är livstörsten något naturligt och positivt. Istället är det felaktiga sättet att
leva som orsakar duhkha/dukkha. "Om någon vill följa mig, skall han ta sitt kors på sig och följa mig. Den
som vill bevara sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för min skull, han skall vinna det. Ty vad hjälper
det en människa, om hon vinner hela världen men tar skada till sin själ?" (Matteusevangeliet 16:24-26).
Själv undrar jag om det inte är möjligt att vända livstörsten till något positivt fast på ett annat sätt. Man skulle till
exempel genom att finna de orsaker som skapar ungdomlighet och leva ut dessa i livet, skapa ett sinne som är
"evigt ungt" fastän åren går. Dessutom ingår alltid givandets lag i allt det vi gör.
"Döm inte, så blir ni inte dömda. Ty med den dom ni dömer med, skall ni bli dömda, och med det mått ni mäter med,
skall det mätas upp åt er." (Matteus 7:1-2) och
"...Det människan sår skall hon också skörda.
Den som går på sidan av den "gyllene medelvägen" skall inte möta frid och upplysning. Men den som cyklar på
den "gyllene medelvägen" med de åttaekrade hjulen skall finna frid och upplysning..." (Galaterbrevet 6:7-9
Bhoddisattva Hermes Atar Trismegistus väldigt fria översättning.) samt
"Samla inte skatter på jorden,
där rost och mal förstör och där tjuvar bryter sig in och själ. Lev ert liv i Nirvana/Nibbana där varken rost
eller mal förstör och där inga tjuvar bryter sig in och stjäl. Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara.
(Matteus 6:19-21 Tänkaren Hermes Atar Trismegistus buddhistiska översättning).
Genom att finna orsakerna till det önskvärda och leva dessa skulle vi kunna skapa ett jordisk paradis
utan motstycke. Dessutom skulle samhället alltid utvecklas, eftersom individerna alltid utvecklas.
Livsvetenskaperna måste i ett sådant samhälle till slut konkurrera ut de materiella vetenskaperna, eftersom ett
sådant samhälle har som mål att finna livet själv, istället för som nu - konstruera, producera och återavända för att
kunna köpa och sälja.
Det står klart för vem som helst som studerar det västerländska samhället att det har som mål att bara existera och
driva fram den materiella vetenskaperna. Det är därför den rika världen satsar den ofantliga summan
800.000.000.000 SEK på en helt meningslös
rymdstation istället för att avskaffa
fattigdomen.
tillbaka till länksidan
E-mail
läs och skriv i min gästbok