Fredag eftermiddag 19 september 2025 sov jag på grund
av medicineringen. Då hade jag en
fantastisk dröm. Jag drömde att jag
gick på en smal väg och var medveten om att jag drömde eller att jag hade dött. Jag
funderade på att vakna. Men mådde så pass bra, själsligt utan röster och min kropp
kändes underbar där jag gick fram. Så mötte jag en tjej 18-30 som jag frågade: "Vet du
var jag bor?" "Duvgatan" svarade hon och sedan fick jag hålla om henne och ge henne en
kram. Då vaknade jag. Drömmen har lärt mig att när jag inte samtalar med andar, så mår
jag som bäst.
Att försöka att inte fråga andar, har blivit viktigt för mig som
har diagnosen
Schizofreni och går på tung medicinering sedan 2001. Det som händer för mig när
jag samtalar med andar i hjärnan, är att delningen av sinnet påverkar kroppen, så att
jag inte mår lika bra som när jag inte samtalar med andar i hjärnan.
Nu förstår
jag att samtal med andar i hjärnan beror på att jag har problem att lösa, när det
gäller min fysiska och mentala hälsa. Jag har inte lärt mig att överlämna problemen åt
Gud och vila i förvissning om att Jesus eller utomjordingarna skall gripa in och hjälpa
mig med mina fysiska och mentala problem.
Jag upplever ångest för att jag vill
så gärna bli fri från mina tre problem - Dålig hörsel på båda öronen, Andningsproblem
och Ojämn mage, men vet inte hur och det leder till att jag samtalar med andar i
hjärnan.
Jag får ångest och samtalar mycket med andarna i min hjärna och att
prata med andar är en orsak till ångest. Det är inte naturligt. Att vila i
förvissningen att utomjordingarna eller Jesus skall lösa mina problem och inte samtala
med andar är ångestdämpande.
~ Hermes Atar Trismegistus
tillbaka till länksidan
förslag
läs och skriv i min gästbok
